KARMA
Vilken SKITVECKA! Skönt kanske att skriva det som omväxling! Jag pratar
om min träningsvecka som inte har gått så bra sedan sista inlägget. Tre
träningspass mer exakt på 7 dagar. Inte min mest aktiva vecka... Och
surt har det varit delvis också för nog har jag velat sitta i båten. Vi
kan börja med fredag. Jag hade min planerade vilodag, vilket inte blev
så mycket vila då jag sögs in i arbete och höll nog trots min planering
ett relativt högt tempo. (Tillägg: Nog tränade jag inte, men en mental
stress optimerar inte vilan) Lördag påbörjade jag och Frida vår allt för
länge uppskjutna packning av vårt boende. Hela dagen gick åt till att
packa varenda ägodel vi hade. Väl färdigt åtnjöt vi sushi tillsammans på
vårt "andra kök" Sushi Kohiro på Öster. Senaste åren har vi blivit
något av stammisar där och Frida som en gång var skeptisk till sushin
suktar inget annat! Vi bjöds på några specialare då de bytt till nytt
ris. Kohiro har alltid varit den vassaste sushin jag ätit, men att
jämföra det som en gång var bäst med deras nya råvaror är som att
jämnföra natt och dag! Numera kan man äta sagolikt god sushi på den
lilla restaurangen på öster. Varmt tips från oss!
Söndag var flytt dag! Man bör nog kunna räkna flytten som nån form av aerob träning, för nog sjutton var det jobbigt! Framåt kvällen hade vår välsmorda familj iordningställt i stort sett hela lägenheten och numera bor vi mysigt och hemtrevligt på Ringvägen 5 centralt i Nyköping. Riktigt skönt då jag har närmare till träning och jobb. Kul var också att flytta tillsammans med min andra hälft till nåt nytt som bara är vårt!
På måndag skulle jag träna! Oj vad skönt det skulle bli! Styrka på morgonen blev det på hälsomagasinet, varpå jag rusade till ett uppdrag. Håller schemat på minuten tar mig snabbt hem. Korsar stan fram och tillbaka på olika ärenden. Kastar i mig mat 14:00 efter ett möte och ska sen iväg och träna. Inser att det bara är 2h kvar innan jag ska vara på ett annat jobb och jag måste ta några samtal. En ovanlig miss i min planering. Jag inser till slut att jag inte kommer hinna iväg till träningen och komma i tid. Teknikpasset i måndags föll då också bort.
Tisdag, fan också! Nu är jag uppe tidigt! Nu får det räcka med allt jädra jidder, tillbaka till planering och fokusera på träningen! Nu bor vi ju bra och allting är i ordning. Under söndagsnatten har det fallit massvis med snö. Jag sitter vi köket och kollar ut medans det fortfarande snöar lite. Bilen utanför på parkering, förmodligen en granne, står fortfarande kvar därute. Säkert gått en kvart nu... Nu kommer en till person ut. Jaha de sitter fast i snön såklart. Paret lyckas inte få loss bilen själv. Jag funderar ett tag på om jag ska gå ut och hjälpa till. Lägger efter några sekunders övervägande ner skeden och tar på mig skor och jacka. Pulsar ut genom snön och frågar om jag kan hjälpa till. Vi börjar knuffa, bilen rör sig inte på fläcken. Jag släpper efter... och... känner hur det... konstigt. Musklerna fuckar ur. På nåt sätt känner jag igen den känslan där jag i min bröstrygg tidigare har haft en del bekymmer med låsningar. Det känns som om ryggraden vänder sig inåt, åt fel håll. Fan, fick jag en låsningen nu!!!? Vad är det för Karma! Jag håller ju på hjälper folk!
Vi får till slut loss bilen, utan att jag gör illa mig mer. Bittert vinkar jag av de andra. De är nöjda ty jag håller masken tills de går. Jävla skit! Jag inser snabbt att det gör mer ont än vad jag trodde i början. Jag vet ungefär hur det är så jag försöker olika saker för att manipulera tillbaka själv. Efter att ha hängt legat och gjort diverse övningar bekräftas det som jag nästan hade anat. Låsningen sitter djupt!
Spikmatta några minuter och sen har jag redan fått en tid på min livlina, Rygg & Ledkliniken i Nyköping. Min underbara sponsor som alltid sträcker ut en extra hand för att hjälpa mig vid problem. Elisabeth en fantastiskt duktig naprapat manipulerar min rygg och får ordning på det som jag inte kunde göra själv. Stora knakar så kunde jag andas ordentligt igen.
Ingen träning då heller. Jag och Frida åkte istället till IKEA och storhandlade. Onsdag, väldigt öm. Träningsvärk i hela kroppen efter att den försvarat sig hela tisdagen pga mina godsinnade bravader. Jag hade lite kul med William i forsen på eftermiddagen, men det blev ingen seriös träning.
En vecka där mycket har hänt. Spränger rekord på jobbet, säljer som sjutton, levererar fantastiska projekt och EKO Vågen går grymt, samt flyttat nytt och spenderat många trevliga timmar med min kärlek. Trots allt detta positiva så kan man inte säga annat än att den här veckan har varit en riktig skit-träningsvecka!
Nu ligger en ny blank sida framför mig!
Söndag var flytt dag! Man bör nog kunna räkna flytten som nån form av aerob träning, för nog sjutton var det jobbigt! Framåt kvällen hade vår välsmorda familj iordningställt i stort sett hela lägenheten och numera bor vi mysigt och hemtrevligt på Ringvägen 5 centralt i Nyköping. Riktigt skönt då jag har närmare till träning och jobb. Kul var också att flytta tillsammans med min andra hälft till nåt nytt som bara är vårt!
På måndag skulle jag träna! Oj vad skönt det skulle bli! Styrka på morgonen blev det på hälsomagasinet, varpå jag rusade till ett uppdrag. Håller schemat på minuten tar mig snabbt hem. Korsar stan fram och tillbaka på olika ärenden. Kastar i mig mat 14:00 efter ett möte och ska sen iväg och träna. Inser att det bara är 2h kvar innan jag ska vara på ett annat jobb och jag måste ta några samtal. En ovanlig miss i min planering. Jag inser till slut att jag inte kommer hinna iväg till träningen och komma i tid. Teknikpasset i måndags föll då också bort.
Tisdag, fan också! Nu är jag uppe tidigt! Nu får det räcka med allt jädra jidder, tillbaka till planering och fokusera på träningen! Nu bor vi ju bra och allting är i ordning. Under söndagsnatten har det fallit massvis med snö. Jag sitter vi köket och kollar ut medans det fortfarande snöar lite. Bilen utanför på parkering, förmodligen en granne, står fortfarande kvar därute. Säkert gått en kvart nu... Nu kommer en till person ut. Jaha de sitter fast i snön såklart. Paret lyckas inte få loss bilen själv. Jag funderar ett tag på om jag ska gå ut och hjälpa till. Lägger efter några sekunders övervägande ner skeden och tar på mig skor och jacka. Pulsar ut genom snön och frågar om jag kan hjälpa till. Vi börjar knuffa, bilen rör sig inte på fläcken. Jag släpper efter... och... känner hur det... konstigt. Musklerna fuckar ur. På nåt sätt känner jag igen den känslan där jag i min bröstrygg tidigare har haft en del bekymmer med låsningar. Det känns som om ryggraden vänder sig inåt, åt fel håll. Fan, fick jag en låsningen nu!!!? Vad är det för Karma! Jag håller ju på hjälper folk!
Vi får till slut loss bilen, utan att jag gör illa mig mer. Bittert vinkar jag av de andra. De är nöjda ty jag håller masken tills de går. Jävla skit! Jag inser snabbt att det gör mer ont än vad jag trodde i början. Jag vet ungefär hur det är så jag försöker olika saker för att manipulera tillbaka själv. Efter att ha hängt legat och gjort diverse övningar bekräftas det som jag nästan hade anat. Låsningen sitter djupt!
Spikmatta några minuter och sen har jag redan fått en tid på min livlina, Rygg & Ledkliniken i Nyköping. Min underbara sponsor som alltid sträcker ut en extra hand för att hjälpa mig vid problem. Elisabeth en fantastiskt duktig naprapat manipulerar min rygg och får ordning på det som jag inte kunde göra själv. Stora knakar så kunde jag andas ordentligt igen.
Ingen träning då heller. Jag och Frida åkte istället till IKEA och storhandlade. Onsdag, väldigt öm. Träningsvärk i hela kroppen efter att den försvarat sig hela tisdagen pga mina godsinnade bravader. Jag hade lite kul med William i forsen på eftermiddagen, men det blev ingen seriös träning.
En vecka där mycket har hänt. Spränger rekord på jobbet, säljer som sjutton, levererar fantastiska projekt och EKO Vågen går grymt, samt flyttat nytt och spenderat många trevliga timmar med min kärlek. Trots allt detta positiva så kan man inte säga annat än att den här veckan har varit en riktig skit-träningsvecka!
Nu ligger en ny blank sida framför mig!
Kommentarer
Skicka en kommentar